Någon gång i maj 1985 hyrde jag ut min lägenhet i Göteborg över sommaren … och packade ner det jag behövde i en ryggsäck. Jag hade inte bestämt vart jag skulle, det kunde bli Europa … Sverige .. eller någon annanstans, men det visade sig att jag skulle bli kvar inom rikets gränser hela sommaren.
När jag stod ute på gatan den första morgonen bestämde jag mig för att lifta över till Öland och hälsa på några släktingar. Ett par dagar senare sov jag i deras drängstuga och hjälpte dem med olika saker. De drev en kiosk och restaurang på en camping, så där höll jag till … men ibland hjälpte jag också andra (grannarna där) med att exempelvis lasta hö, jag hyvlade ett stort träd som blev en flaggstång (till slut *puh*) och hämtade färsk mjölk och ägg hos bonden. Enkla men minnesvärda stunder. Upplevelser med ”guldkant” behöver inte alls vara ”märkvärdiga”.
Sedan tog jag mig vidare till Gotland där jag bl.a hälsade på vänner i Visby och en barndomskamrat i Fårösund. Nästa infall … blev en tur till Stockholm, där jag köpte en båtluffarbiljett och gav mig ut i skärgården. Ett minne därifrån var när jag slagit upp mitt tält på en holme (mitt emot Sandhamn) och lagade ärtsoppa (med punsch) på mitt spritkök. Då lade en äldre man till med sin båt och jag bjöd in honom att äta (och skåla) med mig. Han hade levt hela sitt liv ute i skärgården och nästa dag åkte jag med honom runt bland öarna medan han berättade något om varje ö vi passerade. Enkel men minnesvärd upplevelse 🙂
På min fortsatta resa i mellersta och södra Sverige träffade jag mycket folk och när jag liftade var det inte sällan som folk erbjöd en sängplats eller ett hörn på tomten åt mitt tält. En kvinna i Värmland, som var hunduppfödare, ville ge mig en nyfödd hundvalp men jag fick vänligt tacka nej. Jag hade trott att folk skulle vara mer misstänksamma och reserverade mot liftare men det visade sig vara tvärtom.
Någon gång emellanåt, på någon enslig plats, hände det att jag inte fått lift när mörkret började falla, då fick jag göra det bästa av situationen … Vid ett sådant tillfället så stod jag mitt ute på en gammal landsväg med åkrar runtomkring. Då lade jag mig i min sovsäck i sädesfältet så att jag inte kunde ses från vägen. Att somna på det viset under bar himmel en ljum sommarkväll är något alla borde få uppleva.
Så småningom, i september, kände jag att jag var ”nöjd” med mitt sommaräventyr och styrde kosan mot västkusten igen. Sedan levde jag (återigen) det trygga och bekanta Svensson-livet hemma i lägenheten 🙂
PS. Översta bilden är från en ö i Stockholms skärgård. På mittersta bilden är jag nyvaken någonstans i närheten av Strömstad / Lysekil, om jag minns rätt, och nedersta bilden minns jag inte riktigt var det var … men så såg jag ut vid vägkanten den sommaren 1985.
