Kategoriarkiv: Resa

Mars nästa

Så där, nu är det bokat och klart. Den 4:e mars 2016 åker jag till planeten Mars med Nasa. Nåja, inte jag personligen men däremot så följer mitt namn med på rymdfarkosten Insight, som landar på Mars den 20:e sept 2016.

Jag och ca 250000 andra som har registrerat namn (biljett) hos Nasa  (före 8 sept 2015).

Det här är dock inget nytt för egen del. Sedan 1999 cirklar en rymdfarkost (Stardust) med mitt namn runt Solen och är tänkt att göra så i en evighet. Läs min tidigare blogg om ”Stardust” .

Det finns faktiskt ca 78000 (seriösa?) människor (varav 12 svenskar) som har anmält sig för en (riktig) enkel resa till Mars. Jag nöjer mig däremot med att mitt namn finns där … INNAN de utvalda kommer dit. Ett slags retfullt ”Kilroy was here” när de anländer 🙂

Då (1999) fick man däremot ingen lika tjusig biljett som denna gång :

marsbiljett

EDIT: Uppskjutningen är uppskjuten till maj 2018.

Rädslor och feghet

Jag lånade ut en kamera till en bekant för många år sedan som skulle ut och resa ”Jorden runt”.

Jag minns att vi stod i en bar och hängde över varsin öl medan vi pratade om hans resa. Han sa bl.a. att han hade svårt att tänka sig ett Svensson-liv här hemma i den vintriga kylan med ett vanligt, tråkigt kneg. Det är ju inte helt ovanligt att höra dissningar om den svenska kalla, mörka vintern så jag la inte så stor vikt vid det då utan tänkte att han står säkert här om ett år igen och gnäller om samma saker.

Men han kom aldrig tillbaka. Flera år senare droppade det ner några bilder i brevlådan tagna med min kamera. Det var från hans bröllop – på Filippinerna. Han hade slagit sig ner där för gott och gift sig med en filippinska. Han såg ut att må bra och förhoppningsvis fick han det liv han längtade efter. Min kamera såg jag aldrig mer men den fick väl bli min ”bröllopspresent” 🙂

Tankarna på honom har dykt upp lite då och då i mitt liv när jag har funderat över mina egna livsval. Vi har förmågan att styra / ändra våra liv om vi verkligen vill men många gånger är det våra rädslor och vår feghet som bromsar oss. Man ”vet vad man har men inte vad man (inte) får” … men ett Svensson-liv är ju också ett val. Om än indirekt.

 

Musikminne – Dire Straits

För många år sedan jobbade jag som nattportier på ett Hotell vid Bondi Beach (utanför Sydney, Australien). Med hotellägarens tillåtelse kunde jag lägga mig och sova (inom hörhåll för ringklockan) på en madrass dold bakom receptionen ett par timmar mitt i natten när alla gäster sov.

När mitt nattskift var över gick jag varje morgon bort till ett cafe med utsikt över stranden och åt en tidig frukost. Av någon anledning spelade de nästan alltid skivan Brothers in Arms (Dire Straits) på morgonen när jag satt där. Den lugna låten ”Why Worry” synkade bra med det behagliga liv jag levde då.

Idag när jag hör musiken så ”är jag där” på cafeet igen. Ett härligt musikminne 🙂

Påskön

1045 st märkliga stenstatyer står på Påskön i Stilla havet. Nu har arkeologer börjat gräva ut runt några huvuden och har upptäckt att flera av dem också har kroppar. På ön har man även hittat 21 st stenplattor med en hieroglyfskrift som ingen ännu har lyckats tyda.

 

Standing Moai at Ahu Tongariki, Easter Island, Pacific Ocean.jpg
”Standing Moai at Ahu Tongariki, Easter Island, Pacific Ocean” av Bjørn Christian Tørrissen
derivative work: George Tsiagalakis – original work by Bjørn Christian Tørrissen. Licensierad under CC BY-SA 3.0 via Wikimedia Commons.

Rhodos

En semestervecka på Rhodos i oktober. Inte helt fel.

IMG_4341_rhodos

Kvällsskymning och månen går upp bakom fortet. Här stod för övrigt den enorma Kolossen i inloppet till hamnen i Rhodos stad, (ni som kan era 7 underverk vet vilken koloss det är).

IMG_4435-rhodos

Tidigare på dagen kunde man se den här ”sneseglarn” som hade gått på grund på stranden, (inte långt från där förra bilden togs), och brutit av rodret samt tagit in vatten i fören. Stackarn.

IMG_4461_autumn

Nåväl, jag skall inte trötta er med fler bilder (på god mat och kristallklart badvatten). När jag kom hem till Sverige och tittade ut nästa morgon så möttes jag av det här. Höst, höst och höst. *hua*

Björn Borg, solsting och uttorkning

Minnen vaknar lättare till liv med hjälp av musik … och när jag skrev förra inlägget om ”lillprinsen” så lyssnade jag samtidigt på musik från den tiden. ”Out of the blue” med Roxy Music fick mig att minnas vårt besök på Wimbledon i slutet på den sommarmånaden. (Det var en sådan där värme-rekord-sommar och hela England snålade med dricksvattnet). Det var olidligt varmt inne på arenan i Wimbledon och Johan mådde inte bra (av värmen) så vi sökte oss ner i en av gångarna för att få skugga. Vi hittade en smal gång nere under läktaren och lade oss på golvet.

En kille i träningskläder sprang emot oss och hoppade över oss … han vände sedan lite längre bort och hoppade över oss igen. Nästa gång han vände så försökte vi flytta på oss så gott det gick i den smala gången. Han stannade upp framför oss och började tänja. ”It’s ok, Im just varming up, but your friend seems to be a liitle bit dizzy” sa han och tittade på Johan som inte hade rest sig upp. ”You better stay here in the shadow”, sa han till Johan och fortsatte värma upp.

När nästa match skulle börja visade det sig att den killen skulle spela och på tavlan stod det att han hette Nastase (en känd tennisspelare på den tiden). Vi gick vidare för att se Björn Borg spela en kvartsfinal … men Johan ville (klokt nog) sitta i skuggan utanför den arenan. Efter matchen åkte vi till hotellet där en av träningsledarna tyckte att Johan, som nu hade blivit sämre, för säkerhets skull skulle åka till sjukhuset. Det visade sig att Johan hade fått någon kombination av solsting och uttorkning.

Denna händelse började jag minnas … när jag lyssnade på (bl.a) ”Out of the blue” med Roxy Music. Musik har en märklig förmåga att framkalla gamla minnen. (I övrigt kan nämnas att Johan tillfrisknade. Året efter (1976) fick Ilie Nastase möta Björn Borg i Wimbledon-finalen som Borg vann).

Några lösryckta minnen från sommaren 1985

Någon gång i maj 1985 hyrde jag ut min lägenhet i Göteborg över sommaren … och packade ner det jag behövde i en ryggsäck. Jag hade inte bestämt vart jag skulle, det kunde bli Europa … Sverige .. eller någon annanstans, men det visade sig att jag skulle bli kvar inom rikets gränser hela sommaren.

När jag stod ute på gatan den första morgonen bestämde jag mig för att lifta över till Öland och hälsa på några släktingar. Ett par dagar senare sov jag i deras drängstuga och hjälpte dem med olika saker. De drev en kiosk och restaurang på en camping, så där höll jag till … men ibland hjälpte jag också andra (grannarna där) med att exempelvis lasta hö, jag hyvlade ett stort träd som blev en flaggstång (till slut *puh*) och hämtade färsk mjölk och ägg hos bonden. Enkla men minnesvärda stunder. Upplevelser med ”guldkant” behöver inte alls vara ”märkvärdiga”.

Sedan tog jag mig vidare till Gotland där jag bl.a hälsade på vänner i Visby och en barndomskamrat i Fårösund. Nästa infall … blev en tur till Stockholm, där jag köpte en båtluffarbiljett och gav mig ut i skärgården. Ett minne därifrån var när jag slagit upp mitt tält på en holme (mitt emot Sandhamn) och lagade ärtsoppa (med punsch) på mitt spritkök. Då lade en äldre man till med sin båt och jag bjöd in honom att äta (och skåla) med mig. Han hade levt hela sitt liv ute i skärgården och nästa dag åkte jag med honom runt bland öarna medan han berättade något om varje ö vi passerade. Enkel men minnesvärd upplevelse 🙂

På min fortsatta resa i mellersta och södra Sverige träffade jag mycket folk och när jag liftade var det inte sällan som folk erbjöd en sängplats eller ett hörn på tomten åt mitt tält. En kvinna i Värmland, som var hunduppfödare, ville ge mig en nyfödd hundvalp men jag fick vänligt tacka nej. Jag hade trott att folk skulle vara mer misstänksamma och reserverade mot liftare men det visade sig vara tvärtom.

Någon gång emellanåt, på någon enslig plats, hände det att jag inte fått lift när mörkret började falla, då fick jag göra det bästa av situationen … Vid ett sådant tillfället så stod jag mitt ute på en gammal landsväg med åkrar runtomkring. Då lade jag mig i min sovsäck i sädesfältet så att jag inte kunde ses från vägen. Att somna på det viset under bar himmel en ljum sommarkväll är något alla borde få uppleva.

Så småningom, i september, kände jag att jag var ”nöjd” med mitt sommaräventyr och styrde kosan mot västkusten igen. Sedan levde jag (återigen) det trygga och bekanta Svensson-livet hemma i lägenheten 🙂

PS. Översta bilden är från en ö i Stockholms skärgård. På mittersta bilden är jag nyvaken någonstans i närheten av Strömstad / Lysekil, om jag minns rätt, och nedersta bilden minns jag inte riktigt var det var … men så såg jag ut vid vägkanten den sommaren 1985.

hitchhikesummer85

Trappor

Dagens ämne blir … trappor. Av någon outgrundlig anledning 🙂 En av dessa trappor har jag tagit mig uppför – med åsna. ”Turist-igt”, jag vet 🙂 men hellre det än till fots de 1300 metrarna i gassande sol. När linbanan installerades där 1979 fick åsnedrivarna ta del av intäkterna från den. (Linbanan syns till vänster i bild – nr 8). Men det lär fortfarande vara möjligt att rida på en åsna uppför trapporna. Ha en trevlig helg och ta trapporna istället för hissen.